Jag kan om jag vill, men jag vill inte!
Idag har det varit en förjävlig dag!
Drog ner på stranden själv i nästan två timmar och rensade mina tankar, det var nog vad jag behövde.
Funderade mkt på vad jag ska göra med skolan, just nu vill jag bara hoppa av.
Hittade en massa possitiva lösningarmen också en hel den negativa med det hela.
Vart vill jag komma med mitt liv?
Vill jag bli arbetslös och inte ha någon utbildning? Inte direkt så jag planerat min framtid.
Men också har jag kommit fram till att jag skulle bli mkt gladare, possitivare och kanske se livet mycket lättare och dessutom må så mycket bättre psykiskt om jag bara hoppar av.
Idag ser det ut såhär, Jag lägger mig på kvällen med en ångest som kan äta upp mig, tvingar mig i väg till skolan, skolkar halva dan, får indraget studiebidra och mår psykiskt dåligt.
Själv tycker jag att det inte alls är bra, att en skola ska behöva vara så fruktansvärt svår att ta sig egenom.
Det är någonting som inte stämmer och jag vet själv vad. Men det finns helt enkelt inget att göra, i två år har jag försök och stampar fortfarande på samma jävla trappsteg dag ut och dag in. That's life, elle?
Well, slut tjatat om mina tankar kring skolan.
Som jag sagt i något inlägg här om dagen att jag skulle städa, inte riktigt vad jag gjorde den dagen, jag vart lat och tog något mkt roligare före städning. Men idag Har jag tvättat allt i stort sett och plockat ihop lite grann men tog en break till stranden efter ett stort bråk med mamma.
Hade tänkt mig att jag skulle träna imorgon med, men jag vet inte riktigt om det blir nå av me det. Jag får inte med mig någon och dessutom slutar träningen kvart över sju och bussen hem går halv åtta, tänker inte åka buss hem svettig som, ja jag kan inte jämföra med något ;) Men vill väldigt gärna, kan ju alltid sova hos pappa, man kanske borde göra det egentligen, Var rätt länge sen. Äh vi får se.
Nyp i rövva
